Pny's guide till att

Bygga ett Regnskogsterrarium


Teknisk Utrustning:


Belysning

Belysningen är nog det viktigaste att tänka på om man vill skapa ett vackert regnskogsterrarium med levande växter. Ju större terrarium man har desto mer ljus behövs det för att tillgodose växternas behov. Tänk på att växter kan ha vitt skilda ljusbehov, placera därför ljuskrävande växter högt i terrariet, nära ljuskällorna där de får gott om ljus. Vad beträffar grodorna så bryr sig inte dom om vad du väljer för ljus.

Två vanliga 55cm lysrör om vardera 15W är absolut minimum till ett terrarium med måtten 50x50x50 cm. Man kan även komplettera med spotlights för att skapa stämningsfulla effekter, som t.ex. illusionen av en solbelyst skogsglänta. Spotlights brukar bli även mycket varma och kan därför användas som en kompletterande värmekälla.

Vi väljer en lysrörsramp med plats för två av de nyare smala lysrören, T5 (Länk till bild) som är något ljusstarkare än de vanliga lysrören. En ramp med 2st T5-rör på 24 Watt vardera passar lagom diagonalt över vårt regnskogsterrarium. Ett par W-formade reflektorer tar väl vara på det ljus som lysrören avger. (Länk till bild)




Luftpump

Luftpumpen är inte nödvändig för terrariet, men den är till god hjälp när man skall få till en god ventilation i terrariet. I vår lösning pumpar luftpumpen frisk luft från terrariets utsida till en såkallad "syresten" (vanligt akvarietillbehör) i vattnet inuti terrariets dubbelbotten. Därmed fuktas den nya luften och pumpen bidrar på så sätt både till ökad luftcirkulation och ökad luftfuktighet i terrariet. (Länk till bild)


Värmematta / Värmekabel / Doppvärmare

När det gäller värmekällor så finns det en del olika alternativ. Man kan tex använda en doppvärmare för akvariebruk. Men det finns en uppenbar brandrisk om den torrläggs, så man måste se till att den alltid täcks av vatten och inte ligger mot något brännbart. Vidare finns det vattentäta värmekablar som man lägger ut på terrariets glasbotten. Dessa är ett bättre alternativ eftersom de inte alls blir lika varma som doppvärmaren och i allmänhet klarar av att torrläggas. Slutligen finns det också värmemattor som placeras under terrariet på utsidan. Väljer man denna lösning bör inte ställa terrariet direkt på värmettan utan ta en frigolitskiva eller liknande till att ha under terrariet och skära ut en yta motsvarande värmemattan så att terrariet inte vilar på själva värmemattan. På så sätt fördelas terrariets tyngd på ett bättre sätt och man minimerar risken för sprickor pga snedbelastning

Alla dessa värmekällor kan styras antingen med en enkel timer (tidströmställare), eller med hjälp av en separat termostat, vars temperatur-sensor får placeras på ett strategisk plats i terrariet. Många doppvärmare har inbyggd termostat och då får man se till att den står tillräckligt högt inställd innan man gör den oåtkommlig under bottenmatrialet

Vårt terrarium, som är placerat i en garderob, är utvändigt isolerat med "liggunderlag" under, bakom och på båda sidorna. Detta, tillsammans med den starka belysningen och pumpen till vattenfallet gör att temperaturen håller sig kring 24-25 grader dygnet runt. Därför behövs det i vårt fall ingen särskild värmekälla. Den doppvärmare som vi grävde ned längst ner i bottenmatrialet när vi gjorde vår botten kan endå vara bra som backup. (Länk till bild)


Hygrometer

En hygrometer är ett instrument som mäter luftfuktigheten i terrariet. Det finns både analoga och digitala hygrometrar på marknaden. Gemensamt för dom är att de har en givare som på något vis reagerar på luftfuktigheten. Givarens signaler omvandlas av instrumentet till ett mätvärde för relativ eller absolut fuktighet. Ett regnkogsterrarium för pilgiftsgrodor bör ha en relativ luftfuktighet på 80-90 % för att grodorna ska trivas bra. (Länk till bild)


Regnsystem

Regnskogsterrariet behöver duschas regelbundet för att luften däri skall upprätthålla en hög luftfuktighet. Detta kan givetvis göras för hand, men vill man undvika att känna sig bunden vid terrariet och dess skötsel är det en god idé att investera i ett automatiskt regnsystem.

I vårt regnskogsterrarium har vi installerat ett regnsystem med namnet "Tropical-Rain", Det består av en 24 volts högtryckspump med ett arbetstryck på 9 bar/125psi, två fina duschmunstycken, en t-koppling och 5 meter slang.

Undvik att rikta duschmunstyckena mot glaset, det bildas lätt kalkavlagringar som är mycket svåra att ta bort. Det gör ingenting om det finns områden i terrariet som inte duschas lika mycket, det kan tvärtom vara bra om man har lite torrare ytor till de växter som är lite känsligare mot fukt.

Regnsystemets pump kopplar man till en minuttimer, som får slå på bevattningen några gånger per dag. Vårt terrarium klarar sig bra om man kör regnystemet 3 ggr per dag, morgon, middag och kväll. Hittar man en sekundtimer kan man korta ned bevattningsperioderna ytterliggare och istället köra bevattningen vid fler tillfällen under dygnet. (Länk till bilder)

En vanlig dunk duger som vattenreservoar. Har man plats kan det vara praktiskt med en stor dunk på tex 25 liter, för då räcker vattnet i många veckor (månader?) mellan påfyllningarna. Man bör under alla omständigeter placera regnsystemets vattenreservoar lägre än munstyckena för att undvika att vattenet läcker ut i terrariet då pumpen är avstängd.

Ett billigare alternativ till att köpa ett färdigt regnsystem är att bygga ett eget med en enklare spolarpump, pentrypump eller akvariepump och munstycken från tex Gardena. Nackdelen med denna lösning är att desa pumpar inte orkar ge tillräcklig tryck för att ge den fina dimma som de färdiga regnsystemen med högtryckspump gör. En följd av detta blir att en större mängd vatten tillsätts vid varje duschning, som då fyller upp terrariets dubbelbotten snabbare. Notera också att många spolarpumpar brukar dra väldigt mycket ström och kan därför bli alltför varma på bara en minut.

Ett annat alternativ till regnsystem är att installera en "fogger" som fuktar regnskogsterrariet med fuktig dimma.



Omvänd osmos

Omvänd Osmos eller Reverse Osmosis (RO) är en process som avskiljer mineraler och salter från vattnet till terrariets regnsystem. Detta sker genom att vattnet under tryck tvingas igenom ett semipermeabelt (halvgenomsläppligt) membran där vattenmolekylerna kan passera men där mineraler, salter och andra föroreningar fångas upp. Detta medför att man slipper vattenfläckar och kalkavlagringar efter regnsystemets vatten på terrariets rutor. Många orkideer och andra växter trivs också mycket bättre i kalkfattigt vatten. (Länk till bild)


Tillbaka - Nästa (Växter)

All Text And Photos Are Copyright: www.pny.se